Ny Teknik har tagit in följande debattartikel: https://www.nyteknik.se/opinion/lat-forskare-fa-agna-sig-at-att-forska-och-entreprenorer-starta-foretag-7011644 . Vad den visar är att forskare sällan hinner eller vill vara uppfinnare. Mot bakgrund av det har Lena Nyström på GUF och jag skrivit följande kommentar till Ny Teknik.
Svensk innovationspolitik riskerar att sätta krokben för sig själv genom idén att forskare skall bli entreprenörer.
Vi instämmer helt i att Sverige behöver satsa på excellens i forskning och utbildning för att kunna stå sig starkt i konkurrensen från omvärlden. Då gäller det att renodla verksamheten så att rätt person hamnar på rätt plats. Att tro, att alla forskare ska bli innovatörer och entreprenörer, innebär en helt felaktig politisk styrning. Forskare vill i allmänhet studera någonting som finns. Uppfinnare och innovatörer vill däremot ta fram någonting som inte finns – men som behövs. Doktorander måste försäkra sig om att bli färdiga på fem år. Uppfinnare får däremot ta stora risker och kanske aldrig lyckas. Det innebär en mentalitetsskillnad.
Enligt Dr. Christian Sandström, har större delen av alla innovationer skapats av enskilda uppfinnare och uppfinnare anställda vid företag. Endast 20 % kommer från akademiska institutioner. Uppfinningar som blir till innovationer gör enorm nytta i samhället. De görs av människor av kött och blod, som är fokuserade på just det. Vi, ordförande i Sveriges två största uppfinnarföreningar, stödjer helhjärtat enskilda uppfinnare så att de åter igen skall tillåtas bli innovatörer när deras uppfinningar väl når marknaden. Tyvärr ser vi att både ekonomiskt stöd och rådgivning saknas för denna grupp. Alla propositioner och utredningar pekar entydigt på att all innovation ska ske inom akademin och av forskare. När kommer man att utvärdera utfallet av alla dessa miljoner som årligen här har pumpas in? När får vi i Sverige ta del av denna utdelning? När en uppfinning väl görs på akademin tas den, trots alla inpumpade miljoner inte heller omhand av akademin. Tusentals patent byggda på Emanuelle Charpentiers gensax, utvecklad i Umeå, har tagits i utlandet. Nästan inga i Sverige.
När kommer man att erkänna de fristående uppfinnarna? När kommer man att öka möjligheterna för dem att återigen få ta del av ekonomiskt innovationsstöd och kompetent rådgivning? Det har under flera decennier skett en förskjutning mot akademin, så att de som verkligen brinner för att omvandla sina uppfinningar till innovationer, nu praktiskt taget berövats alla medel. Vi kräver nu att enskilda uppfinnare återigen ska få ta del av de statliga innovationssatsningarna.
Lena Nyström, Göteborgs uppfinnareförening
Jan-Erik Nowacki, Svenska uppfinnareföreningen