Börja med att göra en skriftlig förklaring av problemet/behovet och vilka krav en lösning bör ha, en så kallad kravspecifikation, för att kunna identifiera problemet/behovet. Leta efter liknande lösningar. Hur löser man problemet idag? Utgå från din kravspecifikation och beskriv din uppfinning. Tala om vad som är nytt och unikt med din idé. Skriv ned alla fakta och spara allt material du hittar om din idé.

Försök också göra en principmodell eller en enkel prototyp. Prova själv olika lösningar med enkla material så du ser att din idé fungerar i praktiken.

Bli medlem i Svenska Uppfinnareföreningen och en medlemsförening för att vidga ditt nätverk.

Vår FAQ – Gör verklighet av din idé tar främst upp vad Svenska Uppfinnareföreningen och nätverket av organisationer och företag i vår direkta närhet kan bistå med. Likaså vad du själv måste göra. FAQ gör inget anspråk på att vara ett heltäckande uppslagsverk men utgör en guide inom innovationsprocessen.

Är din idé ny och kan den skyddas med patent? Riskerar du att göra intrång i någon annans patent? Vad gör dina konkurrenter? Hur utvecklas teknikområdet? Det här är frågor som en tekniköversikt kan ge svar på.

En tekniköversikt innebär att en patentingenjör undersöker uppfinningens teknikområde och ser vad som finns patenterat. Syftet med granskningen kan variera. Oftast handlar det om en nyhetsundersökning, där kunden vill veta om uppfinningen är ny eller finns sedan tidigare. Endast fem procent av allt som patenteras når marknaden, så för att undvika intrång det är mycket viktigt att titta bland patenten innan man lanserar en produkt. Alla som har en idé om en uppfinning bör alltså genomföra en tekniköversikt. En sådan undersökning kan även användas i andra fall, till exempel för att få information om vad konkurrenterna uppfinner eller tips på lösningar på tekniska problem.

Svenska Uppfinnareföreningens patentingenjör har i många år anlitats av innovationscentra för tekniköversikter. Det händer också att medlemmar beställer tjänsten direkt. Men eftersom du via ALMI har möjlighet till finansiering bör du ta den kontakten först. Svenska Uppfinnareföreningen kan erbjuda sina medlemmar marknadens troligen bästa pris på den här typen av undersökningar. Detta tack vare långsiktiga samarbeten med erfarna leverantörer. För att ge en fingervisning, hamnar priset oftast runt 3 000 kr.

Du kan också på egen hand och relativt enkelt genomföra en första preliminär nyhetsundersökning. Lämpliga informationskällor för din nyhetsundersökning är exempelvis facktidskrifter, produktkataloger, fackmässor samt Internet.

Nyhetsgranskning på Internet kan i första hand ske på två sätt, dels via kostnadsfria patentdatabaser och dels på det traditionella sättet att söka information på webben med hjälp av sökmotorer. Man får dock aldrig glömma att de kostnadsfria patentdatabasernas innehåll inte är komplett. Endast ett fåtal av världens länder har börjat lägga ut sina nationella patent på Internet. Dessutom finns med få undantag endast de senaste decenniernas, eller i vissa fall enbart de senaste årens, patent inlagda i databaserna.

Teknisk nyhetsgranskning är när man går in på t ex Patentverkets register och tittar efter patent på liknande tekniska lösningar. Även granskning på mönster-, design-, och varumärkesskydd kan göras på PRV. Vid dessa undersökningar får man svar på frågan om idén verkligen är ny.

Genom en inledande sökning på olika patentdatabaser kan du få reda på andra lösningar på ett problem eller följa utvecklingen inom ett visst område. Du kan även få en uppfattning om en marknad och dess konkurrenter. Om du hittar en liknande lösning undviker du att göra intrång, vilket annars kan kosta både tid och pengar.

Du kan även beställa en teknisk översikt genom en patentbyrå eller genom PRV. En patentbyrå tolkar de patent som hittas och du får ett skriftligt utlåtande om vilka möjligheter det finns att skydda din produkt.

Har du beskrivit projektet och dina mål? Har du gjort en marknadsundersökning som visar behovet av din lösning? Har du kontakt med någon potentiell kund eller tillverkare?

En tidig utvärdering av marknaden är den viktigaste delen i utvecklingsprocessen. Ett gott råd är att du själv tar reda på så mycket du kan. Du får då information och ett bra underlag för den fortsatta idéutvecklingen. Du behöver definiera vad som är din marknad och vilka behov dina potentiella kunder har. Beskriv vad det finns för produkter/konkurrenter som ersätter/liknar din idé.

Vad upplever man för problem med dessa produkter som gör din idé så mycket bättre?

Hur ser kundgruppen ut? (Ålder, intressen, yrken, kön, familjesituation etc.)

Vem ska använda produkten?

Hur många kunder finns det i Sverige? Om det finns en marknad på exempelvis 100 000 personer i Sverige kanske 1 procent av dessa köper din produkt.

Vem kommer du att marknadsföra din idé/produkt till?

Hur ser försäljningskanalerna ut i just din bransch? Köper till exempel affärer in från grossister eller direkt från tillverkare?

Ett ordentligt förarbete i form av marknadsundersökningar och en genomgång av var behovet av innovationen kan finnas bevisar att det finns ett behov av innovationen på marknaden. Kan du dessutom redan vid ett tidigt stadium visa upp en presumtiv kund som kan ge tyngd åt din idé och kan intyga dess förutsättningar på marknaden, då är du redan mycket närmare dina mål.

Har du tänkt igenom hur din lösning ska skyddas? 

Om du visar upp din idé eller pratar om den är det viktigt att du försäkrar dig om att den part du vänder dig till behandlar din idé under sekretess. Avtalsförslag finns att hämta på Svenska Uppfinnareföreningens hemsida. Vi kan också erbjuda ett mer omfattande kompendium för avtalsskrivning. Mer om avtal

Patent, designskydd, varumärke, upphovsrätt är exempel på rättigheter som upphovsmannen kan använda för att skydda sin idé från att kopieras. Vad som är aktuellt för just din idé kan du läsa mer om genom att lära dig mer om immaterial rätt och besöka några av våra samarbetspartners hemsidor.

Huruvida man överhuvudtaget skall produkt skydda sin idé och vilket slags skydd som i så fall är det optimala, måste avgöras från fall till fall. Det är här viktigt att påpeka att idén inte automatiskt blir framgångsrik, enbart för att den har skyddats. Det finns flera exempel på lyckade projekt där man valt att avstå från att skydda sin idé.

Kostnader för att skydda din idé bör också stå i proportion till vilka inkomster den kommer att ge. Vi rekommenderar att du i din marknadsundersökning lägger god tid på en produktkalkyl. Likaså bör du också väga in din idés totala livslängd på marknaden. Vår patentordlista förklarar många av de begrepp du kommer att stöta på.

Immaterialrätt är det område inom civilrätten som behandlar immateriell egendom.

Till immaterialrätten räknas bland annat upphovsrätt, designskydd, patenträtt, rätt till firma och varumärke samt namnrätt.

Patent

     Vad är ett patentPatent skyddar tekniska lösningar och uppfinningar. Genom ett patent får du ensamrätt att använda uppfinningen yrkesmässigt. Det innebär att ingen annan har rätt att använda den vid till exempel tillverkning eller försäljning.

Patent ges på tekniska nyskapelser. Det är själva idéns praktiska utformning och användning som du får skydd för. Det betyder att det inte bara är produkter utan även metoder och användningar som kan patenteras.

För att du ska kunna få patent på din uppfinning måste den uppfylla vissa krav, vara patenterbar. För att vara patenterbar ska en uppfinning kunna tillgodogöras industriellt, vara ny och ha uppfinningshöjd. Att kunna tillgodogöras industriellt innebär att uppfinningen ska ha teknisk karaktär, teknisk effekt och vara reproducerbar. Med teknisk karaktär menas att uppfinningen ska vara något påtagligt, som ett föremål eller ett sätt att tillverka något. Det kan inte vara en ren upptäckt eller teori.

Uppfinningen ska fungera tekniskt och lösa ett problem på ett tekniskt sätt för att ha teknisk effekt. Effekten i sig behöver varken vara ny eller bättre än de lösningar som redan finns.

Med reproducerbar menas att man ska få samma tekniska resultat varje gång man använder uppfinningen.

Att uppfinningen ska vara ny innebär att den inte får vara känd innan du lämnar in din patentansökan. Det spelar ingen roll på vilket sätt eller var i världen den har blivit känd. Tänk på att uppfinningen räknas som känd även om det är du själv som använt eller publicerat den.

Med uppfinningshöjd menas att din uppfinning ska skilja sig väsentligt från de uppfinningar som är kända sen tidigare. Det får inte heller ligga nära till hands för en fackman att göra samma uppfinning. Det innebär att du inte alltid kan få patent genom att kombinera kända metoder eller föremål på ett nytt sätt.

Vanligtvis tar det cirka två år innan du får ett godkänt patent. Cirka sex månader efter att du lämnat in patentansökan får du besked från PRV, om din uppfinning kan vara patenterbar. I detta s.k. tekniska föreläggande beskriver PRV vad i din ansökan som kan gå att patentera. Då har du även möjlighet att justera din ansökan.

Ett patent är giltigt i 20 år.

Avgörande i sammanhanget är den affärsmässiga helheten. Ett immaterialrättsligt skydd är en investering som självfallet måste generera avkastning.

En patentansökan kostar (2019) 3 000 kr i ansökningsavgift till PRV. Till detta ska läggas kostnader för att utforma själva ansökan, gjord av en patentingenjör. Vi rekommenderar att du anlitar ett patentombud för att få en bra kvalitet på din patentansökan. Kostnaden kan ligga på mellan 35 000 – 70 000 kr beroende på omfattning.

Behöver du skydda din idé i flera länder, blir kostnaden betydligt högre beroende på antal länder, samt översättningskostnaderna i dessa. Här krävs i regel en kommersiell partner av något slag med resurser för internationell verksamhet. Det är inte ovanligt att innovatören ingår ett licensavtal eller samarbetsavtal med en sådan partner.

Till detta kommer årsavgifter för att upprätthålla ditt patent i det antal länder som du valt. Att söka patent Information om hur du ansöker finns på PRVs hemsida www.prv.se

Ett varumärke är ett kännetecken för varor eller tjänster som tillhandahålls i näringsverksamhet. Ett varumärke kan bestå av alla tecken som kan återges grafiskt. Ord, figurer, bokstäver, siffror och formen på en vara eller dess förpackning kan därför alla utgöra varumärken under förutsättning att de kan särskilja varor och tjänster som tillhandahålls i en näringsverksamhet från sådana som tillhandahålls i en annan. Ett varumärke är en immateriell rättighet, en förmögenhetstillgång som kan överlåtas, licensieras och pantsättas.

Det finns flera möjligheter att få ensamrätt till ett varumärke. En svensk varumärkesregistrering ger dig ensamrätt till ditt varumärke i Sverige. Patent- och registreringsverket (PRV) är registreringsmyndighet för bland annat varumärken i Sverige. Om du har lämnat in en svensk varumärkesansökan kan du också via PRV söka om internationell varumärkesregistrering hos World Intellectual Property Organization (WIPO) och på så sätt få ditt varumärke skyddat i en eller flera av de länder som är anslutna till det så kallade Madridprotokollet. En annan möjlighet är att ansöka om registrering av gemenskapsvarumärke som gäller inom hela EU. Gemenskapsvarumärke söker du direkt hos EG:s varumärkesmyndighet, Office for Harmonization in the Internal Market (OHIM). Mer information om Internationella registreringar och EG-varumärken hittar du under avsnittet Att söka varumärkesskydd i flera länder på PRVs hemsida www.prv.se. Enligt varumärkeslagen (1960:644) kan man i Sverige även få ensamrätt till inarbetade varumärken. Definitionen på ett inarbetat varumärke är att varumärket ska ha använts i sådan omfattning att det i en betydande del av omsättningskretsen blivit känt som en beteckning för de varor som tillhandahålls under kännetecknet.

Rätten till ett varumärke innebär att ingen annan än innehavaren i näringsverksamhet får använda ett förväxlingsbart kännetecken för sina varor eller tjänster, vare sig på varan eller dess förpackning, i reklam eller affärshandling eller på annat sätt. En varumärkesregistrering i Sverige gäller i tio år och kan därefter förlängas för tio år i taget. Om en varumärkesansökan leder till att varumärket registreras gäller skyddet från den dagen ansökan lämnades in. Vid ett intrång i ensamrätten kan innehavaren väcka talan i allmän domstol mot den som gjort intrång. Domstolen har möjlighet att förbjuda fortsatt intrång och att utdöma skadestånd. I vissa fall kan intrånget leda till böter eller fängelse. Om ett registrerat varumärke inte använts under en sammanhängande femårsperiod kan registreringen på talan av annan hävas genom process i allmän domstol.

Varumärket ska ha särskiljningsförmåga. Enligt varumärkeslagen ska ett varumärke ha särskiljningsförmåga för att kunna registreras. Det betyder att varumärket ska kunna särskilja varumärkesinnehavarens varor eller tjänster från andra varor eller tjänster. Det är därför inte möjligt att få ensamrätt till ord som beskriver varorna/tjänsterna eller varornas/tjänsternas egenskaper.

Alla som säljer kaffe måste till exempel ha möjlighet att använda ord som mörkrostat och bryggmalet i sin marknadsföring. Ett varumärke som däremot endast antyder vilka varor eller tjänster som tillhandhålls under det är registrerbart. I ett märke som innehåller flera delar, till exempel flera ord eller både ord och figur, kan det finnas beståndsdelar som i sig själva inte är registrerbara. I sådana fall kan det uppstå tveksamhet om ensamrättens omfattning. Det kan därför krävas att sökanden avsäger sig ensamrätten till en beståndsdel i märket som saknar särskiljningsförmåga. Detta antecknas i registreringsbeviset i form av en så kallad disclaimer. I fall där det är uppenbart att en viss beståndsdel, t ex ett direkt beskrivande ord, inte omfattas av ensamrätten antecknas ingen disclaimer.

Vid bedömningen av märkets särskiljningsförmåga ska PRV även ta hänsyn till i vilken omfattning och under hur lång tid märket använts. Ett märke som inte har ursprunglig särskiljningsförmåga kan därför i vissa fall ändå registreras som varumärke om det i omsättningskretsen uppfattas som ett varumärke. Ett exempel på ett sådant märke är Word Perfect som varumärke för datorprogram.

Ett varumärke kan inte registreras om det är förväxlingsbart med någon annans tidigare sökta registrerade eller inarbetade firma eller varumärke. Ett varumärke får inte heller vara förväxlingsbart med en internationell varumärkesregistrering som gäller i Sverige eller ett gemenskapsvarumärke. Enligt varumärkeslagen är kännetecken förväxlingsbara om de avser varor/ tjänster av samma eller liknande slag. Som ett exempel kan nämnas att varumärket Nuvis för fotografisk utrustning av PRV bedömdes vara förväxlingsbart med varumärket Nuvista för datorer, kringutrustning till datorer och videoutrustning. PRV:s beslut överklagades till Patentbesvärsrätten som gjorde samma bedömning.

Exempel på andra hinder mot varumärkesregistrering är:

• att det i märket utan tillstånd tagits in en skyddad statlig eller internationell beteckning eller kommunalt vapen 
• att märket är ägnat att vilseleda allmänheten 
• att märket på annat sätt strider mot lag eller författning eller allmän ordning eller är ägnat att väcka förargelse 
• att märket innehåller eller består av något som är ägnat att uppfattas som någon annans släktnamn, konstnärsnamn eller likartat namn eller någon annans porträtt, där namnet eller porträttet inte åsyftar någon sedan länge avliden 
• att märket innehåller eller består av något som är ägnat att uppfattas som titeln på annans upphovsrättsligt skyddade verk eller kränker annans upphovsrätt till litterärt eller konstnärligt verk eller annans rätt till fotografisk bild eller mönster.

Information om hur du ansöker finns på PRVs hemsida www.prv.se

Med designskydd menas en produkts eller produktdels utseende, som bestäms av själva produktens detaljer eller av detaljer i produktens utsmyckning, särskilt vad gäller linjer, konturer, färger, former, ytstrukturer eller material.

Någon skillnad på prydnads- och nyttodesign görs inte. Båda typerna kan skyddas. De produkter som avses är alla industriellt eller hantverksmässigt framställda föremål, inbegripet delar som ska monteras till en sammansatt produkt, förpackningar, utstyrsel, grafiska symboler och typsnitt, men inte datorprogram.

Ett designskydd definieras i lagen som en produkts utseende. När vi talar om designskydd är det frågan om ett rent form- eller utseendeskydd, inte ett skydd för bakomliggande tekniska idéer eller funktioner.

En produkt som, genom att den är sammansatt av flera utbytbara beståndsdelar, kan tas isär och på nytt fogas samman, kallas sammansatt produkt. En beståndsdel till en sammansatt produkt kan endast skyddas om den är synlig vid normal användning. Ornament bedöms som en produktdel och är en fristående fantasiskapelse som används till dekorering av olika slags produkter, till exempel dekoren på hushållspapper, tyger, tapeter med mera. Det kan vara en ytdekor eller en relief. Även tredimensionella dekorer kan ibland skyddas som ornament, till exempel stuckaturimitationer.

Information om hur du ansöker finns på PRVs hemsida www.prv.se

Nyhetsfristen innebär att formgivaren inte behöver gå miste om sitt skydd trots att det har offentliggjorts av formgivaren själv innan ansökan lämnades in, förutsatt att ansökan lämnas in inom 12 månader från att designen gjordes offentligt. Det kan vara av vikt att säkerställa bevisning för tidpunkten när designen offentliggjordes.

Skyddstiden är maximalt 25 år. En designskyddsregistrering gäller för en eller flera femårsperioder, räknat från den dag då ansökan om registrering gjordes. Sökanden kan vid ansökningstillfället ange hur många perioder registreringen ska gälla eller välja att stegvis förnya vid varje periods utgång. För mönster som avser en beståndsdel, som används för att reparera en sammansatt produkt så att den återfår sitt ursprungliga utseende (så kallade reservdelar), gäller registreringen aldrig för mer än högst tre femårsperioder, det vill säga sammanlagt 15 år.

Vid själva registreringstillfället gör PRV dock ingen prövning om registreringen maximalt kan vara 15 eller 25 år, det vill säga PRV prövar inte om beståndsdelen i fråga är en så kallad reservdel eller inte.

En oregistrerad design är skyddad inom hela EU under 3 år från den dag då det publiceras. Skyddet är ett rent kopieringsskydd, vilket innebär att det är mer begränsat än det registrerade skyddet.

Upphovsrätt är de regler som ger en skapare av konstnärliga och litterära verk, musik, brukskonst, byggnadskonst, fotografier, datorprogram med mera en ensamrätt att förfoga över dessa. I engelsktalande länder kallas upphovsrätt copyright. Upphovsrättslagen skyddar också det som i lagen kallas närstående rättigheter. Exempel på närstående rättigheter är: musikproducentens rätt till en skivinspelning, en dansares rätt till sitt eget framförande, regissörens rätt till ett framförande han regisserat. I vissa fall kan det finnas många rättighetshavare till ett verk. Bakom en skiva kan det finnas kompositör, textförfattare, sångare, musiker och producent. Alla har de skydd för sin ensamrätt enligt upphovsrättslagen.

Upphovsrätten är i Sverige ett helt formlöst skydd. Det innebär att det till skillnad från flertalet andra immaterialrätter inte behövs någon registrering. Skyddet uppkommer i och med att man skapat något skyddsvärt. Copyrightsymbolen © har ingen rättslig verkan i Sverige men kan tjäna som påminnelse om att verket är skyddat av upphovsrätt.

För att verk ska vara skyddsvärt ska det ha en viss originalitet. Originalitetskravet ser olika ut beroende på vilken sorts verk det gäller. Det är i sammanhanget viktigt att påpeka att upphovsrätten inte skyddar idéer utan bara själva uttrycket.

• Litterära verk som romaner och dikter är skyddade av upphovsrätt, även översättningar och redigeringar kan skyddas av upphovsrätt. Journalistiska artiklar anses i allmänhet vara tillräckligt originella för att vara skyddade av upphovsrätt. Brev har i ett antal fall ansetts tillräckligt originella, men till exempel recept anses i allmänhet inte vara skyddade av upphovsrätt.
• I de konstnärliga verk som skyddas av upphovsrättslagen innefattas allt från skulpturer till enkla teckningar.
• Ritningar kan skyddas av upphovsrätt. Skyddet gäller dock bara själva ritningen inte den utförda produkten.
• Brukskonst kan till exempel vara möbler, tygmönster etcetera. Även industridesign kan i vissa fall anses vara tillräckligt originell för att skyddas av upphovsrätt. Ett ganska nytt exempel på något som bedömts besitta tillräcklig originalitet för att utgöra brukskonst är elljusstaken ”Elflugan”.
• Kläder är en annan produkt som ibland kan skyddas av upphovsrätt.
• Även vissa leksaker har av svensk Forms Opionsnämnd ansetts skyddade av upphovsrätt.
• Databaser och kataloger har ett speciellt skydd enligt 49 § i upphovsrättslagen vilket gäller i femton år.
• Datorprogram skyddas enligt upphovsrättslagen.
• Alla fotografier har skydd enligt upphovsrättslagen.
• Lagen skiljer dock mellan fotografiska verk och fotobilder. Som fotografiska verk räknas de mer konstnärliga bilderna.
• Upphovsrättslagen (URL) skyddar också utövande konstnärers framföranden av konstnärliga och litterära verk (regissörer och koreografer omfattas också av samma skydd) samt grammofonskivor, film, video och TV-sändningar (så kallade närstående rättigheter). Dessa har dock inte ett lika långtgående skydd som innehavarna av ovan angivna rättigheter.

Ibland är det bra att träffa eller tala med någon utomstående. Träffa någon erfaren. Ställa viktiga frågor. Hitta ett bollplank. Finna någon som har kunskap om produktutveckling och branschen för din produkt.

Utveckling är krävande och ingen klarar att själv lösa alla problemställningar som man möts av på vägen från idé till marknad. Det kan gälla kunskap om marknad, produktion, försäljning, administration och ekonomi.

Rådet är att du bör ha ett nätverk runt dig som stöttar, ger råd, vägledning och information. Bygg sociala nätverk och sök samarbete tidigt.

Du kan vända dig till offentliga aktörer, till exempel ditt lokala ALMI-kontor eller köpa in kompetens.

Det kanske finns en uppfinnarförening där du bor? Där kan du träffa människor som är intresserade av problemlösningar och teknik.

Tag gärna kontakt med Svenska Uppfinnareföreningens kansli eller någon av de lokala uppfinnareföreningarna för rekommendation av rådgivare. 

Hur ser din tid och finansiering av projektet ut? Har du utvärderat produktens lönsamhet?

Rådet är att du ska försöka uppskatta hur mycket pengar och egen tid du är beredd att satsa framöver.

Ta kontakt med några olika tillverkare (under sekretess) för att se vilka som är bäst att ha ett samarbete med. Undersök tillverkningspris och verktygskostnader för att kunna beräkna en produktkalkyl.

Om det finns liknande produkter på marknaden idag, tillverkas dessa i Sverige eller utomlands? Det är betydelsefullt att veta för prissättningen. Tänk på att din lösning ska slå sig in på en tuff marknad och skapa lönsamhet och försäljningsvolymer så att alla investerade pengar betalas tillbaka.

Innan du bestämmer dig för att ta lån för att finansiera utvecklingen bör du vara övertygad att du har möjlighet att lyckas. En bank kommer att begära säkerheter för ett lån, och du behöver amortera lånet även om utvecklingen misslyckas.

Såddfinansiering (finansiering i ett tidigt skede) utgör en första viktig ekonomisk grund som gör att uppfinnaren/innovatören kan utveckla sin idé. Pengarna kan användas för produktutveckling, skydd av immateriella tillgångar eller marknadsundersökning. ALMI Företagspartner beviljar såddfinansiering liksom VINNOVA som båda är exempel på andra offentliga aktörer som kan bidra med startkapital.

Att söka medel ur fonder, stipendier och delta i uppfinnartävlingar kan vara ett annat alternativ för att finna finansiering. Svenska Uppfinnareföreningen administrerar och sprider information om dessa då det är aktuellt. Titta också gärna in under rubriken Stipendier & Tävlingar för att se vad som är aktuellt just nu.

Riskkapital i form av affärsänglar eller riskkapitalister kan vara ett framkomligt alternativ för att finna finansiering. En generell beskrivning av en affärsängel är denna oftast är privatperson, eller ett mindre antal personer, som kliver in i ett tidigare skede än en riskkapitalist. För att finna riskkapitalister kan du kontakta Svenska Uppfinnareföreningens kansli. 

Ett tips är att söka olika finansieringsformer och vara beredd på att kanske behöva ändra sina förutsättningar allt eftersom idén börjar realiseras.

Så sök gärna finansiering i både den privata och offentliga sektorn och var beredd på att det tar tid att söka finansiering. En stor hjälp på vägen är om du även besitter ett stort tålamod…

Under senare tid har utvecklingen kring framtagning av prototyper förändrats radikalt och man arbetar ofta med virtuella produkter, skapade i datamiljö. Det här brukar vara ett billigt sätt att få ett första intryck av produkten. Det är dessutom enkelt att förändra densamma och dess design. Självklart kvarstår ibland behovet av att bygga en prototyp av traditionellt slag.

I flera av de lokala föreningarna finns tillgång till verkstäder och prototypframtagning.

Bland Svenska Uppfinnareföreningens medlemsföretag finns flera som erbjuder tjänster inom visualisering och prototypframställning.

Finns någon efterfrågan på produktidén eller ska behovet skapas? Vad är nyttan för kunden och hur löser kunden behovet idag? Skall produkt­idén kombineras med en tjänst, det vill säga att sälja en systemlösning till kunden?

Värdet av din idé påverkas av de framtida möjlig­heterna att kunna sälja varan eller tjänsten. Du kommer tidigt att ställas inför frågan om du själv skall kommersialisera din produkt, eller om du skall sälja din idé till något annat företag då du fått tillräckligt immaterialrättsligt skydd. Kalkyler ger dig möjlighet att beräkna vilket av alternativen som är mest lönsamt.

Andra viktiga frågor är om innovatören skall agera projekt­ledare? Då måste det finnas kunskaper inom projektstyrning, försäljning, teknik och administration.

Finns ett fungerande kontaktnät etab­lerat?

Var tydlig med vad det är du ska sälja. Är det ett utvecklingssamarbete, en helt färdig produkt, ett patent, en design?

Många frågor men svaren är viktiga byggstenar för att kunna marknadsanpassa projektet och lyckas i att ta steget från idé till kommersiell framgång.

Marknadsföringen är A och O för framgången. Att lita på att din innovation hittar ut till köparna utan någon sorts reklam är våghalsigt och slöseri med investerade resurser.

Genom din marknadsundersökning har du hittat målgruppen för din produkt. Av denna är det därför enklare att ta beslut om hur du nu ska marknadsföra den.

Att delta på mässor är ett effektivt sätt att nå intresserade av just din idé. Svenska Uppfinnareföreningen har återkommande erbjudanden till medlemmar att ställa ut på Tekniska Mässan och Formex. Vi erbjuder också andra former av mötesplatser och matchmakingaktiviteter. Vilka dessa är skriver vi om på hemsidan, i medlemstidningen och i våra nyhetsbrev då det är aktuellt.

Uppfinningar till Salu är annonsplatsen där säljare och köpare finner varandra i för affärer rörande patent, finna finansiärer etcetera. I Uppfinnarnas Showroom erbjuds medlemmar att annonsera sina innovationer som är redo att nå en marknad. Även denna är en del av Svenska Uppfinnareföreningens Handelsplats.

Att kontakta aktuella tidningar för att knyta kontakter med journalister kan vara en bra idé. Kanske ska du ta hjälp av experter för att få ut din idé i media? Det finns ofta ett intresse för att skriva om ny teknik, nya produkter och tjänster.

Dagligen ringer och skriver journalister till Svenska Uppfinnareföreningens kansli i sökandet efter tips om uppfinningar och uppfinnare. Journalisterna representerar riks-, lokal-, bransch- och fackpress, radio eller TV. Variationen på förfrågningarna är stor och sätter oss på kansliet i utmanande situationer för att finna vad de söker. Ofta lyckas vi och resultatet syns genom att enskilda uppfinnare lyfts fram. För att hålla referensbanken bred och uppdaterad så vill vi uppmana dig som medlem att kort beskriva dig själv och dina idéer. Att finnas med i Svenska Uppfinnareföreningens referensbank är självklart en medlemsförmån inkluderad i medlemsavgiften.

Om du upptäcker en kopia av din innovation så är det inte mycket du kan göra om du inte skyddat den från början. Se därför till att dokumentera allt som har med din idé att göra och skriv relevanta avtal med de som du tagit hjälp av. Och ha ett fullgott skydd från början. Tvister kan bli mycket dyra.

Vi rekommenderar också att du tar hjälp av en jurist vid t.ex. avtalsskrivning. Vi kan tipsa dig om jurister. 

Söker du information och kontakter för att arbeta med uppfinningar i skolan eller som fritidsverksamhet?

Snilleblixtarna, Finn upp, KomTek och UF är organisationer som arbetar nationellt för att stimulera till kreativitet, kunskap om uppfinnande och teknik.

Snilleblixtarna vänder sig till elever och lärare i F-6. Finn upp riktar sig till skolår 6-9. KomTek är en fritidsverksamhet för flickor och pojkar från förskoleklass till och med gymnasiet.

Finn upp är en rolig tävling för alla skolelever i 7:an till 9:an med tillhörande pedagogisk metod för lärarna. I Finn upp används uppfinnande som ett sätt att lära. Eleverna får identifiera ett problem i sin vardag och får sedan försöka lösa problemet- med en egen uppfinning. På vägen finns mycket att lära: om vår historia, om samhället, om teknik och inte minst om sig själv!

Ung Företagsamhet, UF, är ett utbildningskoncept för gymnasieelever mellan 16 och 20 år som vill testa att driva eget företag. Under ett läsår får eleverna uppleva ett företags hela livscykel genom att starta, driva och avveckla ett UF-företag.

Naturvetenskap och teknik för alla – NTA – är ett skolutvecklingsprogram med syfte att stimulera nyfikenhet och öka intresset för naturvetenskap och teknik hos både elever och lärare. NTA drivs i ett samarbete mellan Kungliga Vetenskapsakademien (KVA) och Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) och kommuner och fristående skolor runt om i Sverige.

Anställda, som gör uppfinningar, som är patenterbara och vars nyttjande faller inom arbetsgivarens verksamhetsområde, är undantagna den arbetsrättsliga principen att resultatet av den anställdes arbete är arbetsgivarens egendom. Vilket innebär att skälig ersättning alltid ska utgå, dock kan ersättningen variera.

Patentlagstiftningen ger en personlig äganderätt till uppfinningar, varför en särskild reglering av dessa frågor är nödvändig. Lag 1949:345 om rätten till arbetstagares uppfinningar (LAU), kollektivavtal för ramavtalet mellan SAF och PTK (privata tjänstemannaorganisationer) och statsanställda reglerar rättigheter och skyldigheter för både arbetsgivare och anställda.

Följande förutsättningar ska föreligga för att uppfinningar ska klassas som arbetstagares uppfinningar:

• uppfinningen ska vara patenterbar
• uppfinningen ska falla inom ramen för anställdas tjänst eller
• särskilda uppdrag eller uppfinningens utnyttjande ska falla inom arbetsgivarens verksamhetsområde.

Lästips

Svenska Uppfinnareföreningen har sammanställt en skrift med hjälp av jur. dr Sanna Wolk. Denna beskriver ytterligare arbetstagares uppfinningar

Läs mer